Skolans demokratiska uppdrag viktigare än någonsin

Med en månad kvar till EU-valet vill jag lyfta skolans demokratiska uppdrag. Lika aktuellt som alltid. Lika svårt. Lika viktigt.

När Ungdomsbarometerns studie presenterades för en tid sedan lyssnade jag på ett nyhetsinslag där en tonårspojke intervjuades om varför ungas förtroende för demokrati och för politikens möjligheter att lösa samhällets utmaningar minskar. Han trodde att det handlade om en känsla av maktlöshet, att inte bli lyssnad på, men också om okunskap.

Jag brukar ofta återkomma till betydelsen av att känna att man är en del av ett sammanhang – i skolan och i samhället. Skolans båda uppdrag, kunskaper och värden, behöver gå hand i hand. Men värdegrundsuppdraget, att främja elevernas utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare, har tyvärr ofta hamnat i skymundan i debatten. Kanske håller den synen på att ändras? Särskilt i ljuset av den utveckling vi ser i vårt samhälle. Jag hoppas det.

Både orosmoln och hoppfulla resultat

Ungdomsbarometern och ICCS, den internationella studien om elevers kunskaper, attityder och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor, visar båda samma sak: minskande tillit och förtroende till politiken och samhällets institutioner. Ett oroande – men inte oväntat – resultat är också att skillnaderna mellan grupper av unga ökar. Det speglar såklart de ökade skillnaderna vi ser i samhället generellt.

Samtidigt är bilden från undersökningarna långtifrån nattsvart. Även om viljan att engagera sig i ett politiskt parti eller föreningsliv minskar (och det gäller inte bara bland unga), har ungdomar ett stort samhällsengagemang. Svenska åttondeklassare har också mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor, och presterar i topp internationellt. Det ska vi vara stolta över, och ta vara på.

EU-valet – bra tillfälle att lyfta demokratifrågorna

Skolan måste fortsätta göra allt för att stärka engagemanget och kunskapen om demokrati och varför det är viktigt. Barn och unga behöver ges möjlighet att öva på demokratiska arbetssätt och förstå sin rätt till inflytande och delaktighet.

Ett sätt kan vara att bjuda in politiska partier till skolan. Väl förberett och organiserat kan ett sådant besök ge en tydlig bild av hur demokratin och vårt politiska system fungerar, samtidigt som eleverna ges möjlighet att lyfta och diskutera frågor som är angelägna för just dem.

Även om lärare och rektorer nu är mitt i den mest hektiska tiden på året med allt som ska vara klart innan sommaren, vill jag slå ett slag för att det stundande EU-valet är ett bra tillfälle att göra demokratifrågorna både konkreta och aktuella. Inspiration och bra verktyg i demokratiarbetet finns hos MUCF och Skolverket.

Hela samhällets ansvar

Att stärka ungas delaktighet och tilltro till demokrati och politiska institutioner är självklart inte bara skolans ansvar, utan hela samhällets. Om vi vill att fler ungdomar ska engagera sig aktivt i politiken eller andra organisationer tror jag också att vi behöver bli bättre på möta ungdomarna där de är. I den lokala fotbollsklubben, på fritidsgården, på TikTok…

Framför allt behöver den känsla av maktlöshet som den intervjuade pojken gav uttryck för, ersättas med en känsla av framtidshopp och möjlighet att påverka sitt eget liv och det som sker i samhället.