Oroande slapp hantering av EU:s minimilönedirektiv
EU:s förslag om minimilöner är ett direkt hot mot Sveriges kollektivavtalsmodell. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör sitt yttersta för att stoppa minimilönedirektivet.
– Sveriges regering har hittills haft en alldeles för defensiv hållning mot EU-kommissionens minimilönedirektiv. Regeringen måste följa riksdagens mandat och kraftfullt markera att minimilöneförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och att EU inte har befogenhet att lagstifta på området, säger Anders Knape, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
En enig riksdag konstaterade den 15 december att EU:s direktivförslag om minimilöner strider mot subsidiaritetsprincipen och att EU inte har befogenhet att lagstifta på området. Den 22 december bjöd parterna på svensk arbetsmarknad i ett öppet brev in regeringen till överläggningar om regeringens strategi för att stoppa EU-kommissionens förslag. På ett möte med regeringen den 23 december inskärpte arbetsmarknadens parter allvaret i frågan och dess betydelse för den svenska kollektivavtalsmodellen.
– SKR och övriga parter på arbetsmarknaden har upprepade gånger påtalat vikten av att regeringen agerar kraftfullt och stoppar EU:s minimilönedirektiv. Det här är en avgörande strid för den svenska modellen och vi måste agera beslutsamt på alla nivåer och i alla kontakter. Jag utgår från att regeringen kommer att agera betydligt kraftfullare framåt, säger Anders Knape.
Ett konkret verktyg för riksdagen är en så kallad subsidiaritetskontroll av EU:s lagstiftningsförslag som ger nationella parlament en möjlighet att inom åtta veckor tvinga fram omprövning av lagstiftningsförslag från EU. Det var detta beslut riksdagen tog den 15 december i sitt motiverade yttrande till EU:s institutioner. Om de motiverade yttrandena motsvarar minst en tredjedel av parlamentens röster måste kommissionen ompröva sitt förslag.
Läs vidare
Sakkunnig
Niclas Lindahl
Förhandlingschef
Pressjour
Informationsansvarig
-
Helene Lindstrand
Presschef