Kommuner tar notan för besöksnäringens utveckling
Landets kommuner lägger stora resurser på turism och besöksnäring. Det innebär både möjligheter och ekonomiska risker. Ett ökat statligt engagemang för den lokala utvecklingen är önskvärt.
.jpg)
Besöksnäringen ger enligt Tillväxtverket ett tillskott på cirka 33 miljarder kronor till statskassan varje år. Samtidigt motsvarar kommuners skatteinkomster inte kostnaderna för nödvändig infrastruktur kopplade till besöksnäringen.
– Kommunerna gör jobbet men staten tar skatteintäkterna. Det är inte hållbart i längden, framförallt inte för kommuner med liten egen befolkning och en stor turism, säger Patrik Jakobsson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Plus och minus med besöksnäringen
SKR:s enkätundersökning ”Kommunernas arbete med besöksnäring och turism” visar att besöksnäring står högt på kommunernas agendor. Målgrupperna är både besökare och ortens egna invånare – i syfte att gynna såväl arbetstillfällen och företagande som att skapa en attraktiv kommun för de boende.
Besöksnäringen i kommunerna bidrar till tillväxt och jobb, attraktivitet, lokal stolthet, bättre service och kommunikationer. Vid sidan av en positiv lokal utveckling innebär turismen även påfrestningar på och kostnader för infrastruktur, renhållning, räddningstjänst, vatten och avfall. De flesta kommuner avsätter även personal för att främja näringen.
Ett statligt engagemang på besöksnäring efterfrågas
För en fortsatt positiv utveckling av svensk besöksnäring kan staten inte lämna allt finansiellt ansvar för kostnaderna till kommunerna. Ofta är det små kommuner med liten egen befolkning som erbjuder internationellt konkurrenskraftiga besöksmål och bidrar till både exportintäkter och en positiv Sverigebild.
– Kommunernas investeringar i besöksnäringen är viktiga för Sverige. För att fortsätta satsa behövs en uthållig lösning där intäkterna i större utsträckning tillfaller kommunerna och deras invånare, säger Patrik Jakobsson.
Några centrala resultat från enkätundersökningen
- I drygt hälften (51 procent) av kommunerna har besöksnäringsfrågorna fått större prioritet hos kommunledningen. Det politiska ansvaret ligger i drygt 7 av 10 kommuner hos kommunstyrelsen. Att vara en attraktiv plats och lokal stolthet och identitet är de områden som är mest prioriterade.
- I stort sett alla kommuner finansierar det huvudsakliga arbetet med besöksnäring och turism inom ramen för det kommunala ramanslaget. Budgeten för arbetet är oförändrad i de flesta kommunerna i jämförelse med föregående år.
- En mycket hög andel av kommunerna (76 procent) uppger det finns behov av statistik och kunskap om platsutveckling.
- Det saknas officiell nationell statistik för besöksnäringen som är nedbrytbar på lokal nivå, annat än för gästnätter. Tillförlitlig och aktuell statistik skulle skapa förutsättningar att göra lokala ekonomiska analyser som bidrar till att kommuner kan sätta offensiva mål, investera i besöksnäringen på ett ansvarsfullt och hållbart sätt och följa upp sina satsningar.
- Enkätundersökning genomfördes i september år 2023. 227 kommuner besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 78 procent.
Läs vidare
Sakkunnig
Anders Gunnarsson
Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad